Utan dej.


Han gör mig sällskap i sängen.
Ligger där och stirrar på mej hela natten.
Söker efter en blottning att kräla sej in i, för att sakta växa.
Med skorna i handen springer jag barfota ut i natten
för att möta skräcken bakom nästa gathörn.
På morgonen brer han ut sej över hela sängen,
jag orkar inte kämpa emot. Låter honom ligga där och stirra.
Han kommer hit lite till och från.
Smittar ner min omgivning.
Jag kallar honom tomheten, utan dej.

Döda honom min prins.

                                                                              




.nny

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0